Det är inte ett stygn eller två, inte tio eller hundra – det är tusen och åter tusen stygn och flera tusen därtill, stygn som format renar och renarnas horn, samer i protestväntan, samer på vandring, fåglar, fiskar, träd, vårvintersnö och björkdungar, renskiljning, fiske, födelse och död – i cirka 50 år har konstnären Britta Marakatt-Labba format berättelser om sin och andra samers värld i dåtid och nutid.
Under hösten har Marakatt-Labba haft en separatutställning, ”Där varje stygn andas”, på Moderna museet och i november var vi drygt 20 personer som besökte utställningen och berördes och betogs. Bilderna ovan med detaljer från verket ”Kråkorna” berättar om en händelse från 1981 då en fredlig demonstration – där Britta Marakatt-Labba själv deltog – protesterade mot utbyggnaden av Altaälven men möttes av ett motstånd bestående av 600 norska poliser. Marakatt-Labba beskriver händelsen via en mängd broderade svarta fåglar (ovan t.v.) som strax innan de landar får mänskliga ansikten och sedan förvandlas till något hotfullt, människor i svarta kläder och kängor som marscherar mot en grupp demonstranter i samiska kläder (ovan t.h.).
Mest känt är nog Marakatt-Labbas 24 meter långa berättelse – ”Historjá”, ett beställningsverk till Breivika campus på UiT, Norges arktiska universitet i Tromsö. Verket färdigställdes mellan 2003-2007. I de två detaljbilderna ovan möter vi vid verkets vänstra kant jaktgudinnan, bågskytten Juoksáhkka, med en hjord renar under sig. Renar återkommer sedan i mängd genom hela berättelsen, som handlar om djurens och de vanliga människornas liv blandat med andeväsen, gudinnor och urmödrar.
Verket nedan t.v. är en detalj från ”Färden II” som tillkom åren 1989/2021 och är ett broderi på bomullsduk. Man ser här ett laestadianskt begravningsfölje på väg mot kyrkogården. ”Färden II” är del av en serie arbeten om Britta Marakatt-Labbas upplevelse av att som barn mista sin far. Bilden t.h. är en detalj från ”Fiskvandring” från 2011, applikationer och broderi.
– Vi samer äger inte markerna – vi lånar dem. Vår uppgift är att kommande generationer kan få ta del av allt det som naturen ger oss i form av fiske, jakt och renskötsel, säger Britta Marakatt-Labba i en intervju (TT/Aftonbladet) från 2022.
Text och foto: Bodil Svensson
