Hur gör grävaren för att avslöja det som makthavaren försöker dölja? Vilken hänsyn tas till de människor som hängts ut? Dessa frågor och andra om metoder och etik när det gäller grävande journalistik stod på agendan när journalisten Nils Hanson besökte SPF Jarlabanke på föreningens Månadsträff den 22 september. Intressanta och berörande frågor som hade lockat drygt 50 seniorer till föreläsningslokalen.
Under 15 år var Nils Hanson chef för SVT:s Uppdrag granskning och ansvarade för mer än 500 program. Efter det han lämnat chefsposten fortsatte han som seniorgranskare tillsammans med Richard Aschberg att gräva i den jord som luktade korruption och mygel. Där hittade grävduon bl.a. riksdagsmän som farit med osanningar när det gällde övernattningslägenheter och därigenom skott sig orättfärdigt.
Nu arbetar han för OCCRP (Organized Crime and Corruption Reporting Project) – en global organisation för ett nätverk av oberoende mediebolag och journalister världen över som arbetar för att avslöja brottslighet och korruption var detta än förekommer.
Vad krävs då för att man ska dra igång en granskning av företag eller makthavare? Granskningen ska avslöja något nytt och viktigt och leda till förändring, menar Nils Hanson. Vad som krävs är ett missförhållande, det ska vara av stort allmänintresse och det ska gå att utkräva ett ansvar av någon/några. Det gäller också att säkra kvaliteten på granskningen – att granskarna t.ex inte drar överdrivna slutsatser eller har ett skevt urval av påståenden. Ett startmöte innan själva produktionen sätts igång är nödvändigt samt att använda sig av ”djävulens advokat” som har till uppgift att försöka ”sänka storyn”. Då gäller det att det finns en gedigen research bakom granskningsförslaget.
Text och foto: Bodil Svensson
