Interiör från Per-Arvidsgården på Ljusdals Fornminnes- och Hembygdsgård.
I samarbete med SPF Nordost och Larssons Resor var vi 54 förväntansfulla deltagare som mot slutet av augusti drog på en 4-dagars resa till Hälsingland, ett Hälsingland som visade sig från sin bästa sida.
Med Bollnäs som utgångspunkt besökte vi fyra Hälsingegårdar varav en, Bommars, finns på världsarvslistan.
Hälsingegården Bommars i utkanten av byn Letsbo. Den färgglada tapeten (t.v.) är uppsatt på ett ovanligt sätt. Skarvarna mellan våderna har täckts med schablonmålade pappersremsor i gult och blått. Men man kunde också använda sig av tidningssidor, som t.ex. Aftonbladet, som tapet (t.h.).
De gamla Hälsingegårdarna, ”Hälsinglands stolta bondeslott”, med sina fantastiska och speciella väggmålningar, byggdes av de välbeställda bönderna, avsedda endast för de största festerna i livet – dop, bröllop, begravning.
Hos Engbergs i Stavsäter fick vi möjlighet att vara med och baka mjukt tunnbröd i deras gamla bagarstuga. Full fart på bakningen med från vänster Birgitta, mitten Roger och till höger Bo som övervakar det hela. Även Engbergs har fantastiska väggmålningar.
I Alfta besökte vi Ol-Anders gård och Emigrantmuseet och i Järvsö Stenegården och den stora kyrkan som ligger vackert på Kyrkön mitt i Ljusnan.
Interiör från Järvsö kyrka där koret ovanligt nog saknar krucifix (t.v.). T.h. bild från Harsens Fäbodsmuseum och rummet där fäbodjäntan vistades för dagliga sysslor. Men hon sov inte i den fint uppbäddade sängen. Det fick hon göra i ett annat rum.
Kyrkan i Järvsö anses vara Sveriges största landsortskyrka. Kyrkogården är uppdelad i etager och den närmast kyrkan är ovanlig med grus på både gångar och gravar. Innan dagens slut hann vi även besöka Harsens Fäbodmuseum. Där berättade vår guide om hur det gick till på en fäbodvall när han som 9-åring fick vara med.
Under århundranden har linodling- och tillverkning haft stor betydelse för Hälsingland men under 1900-talet kom nya material och linet blev mindre populärt och många odlare försvann. Inte undra på att man kallar linblomman Hälsinglands landskapsblomma.
Sista dagen besökte vi Trolldalen med Sveriges bäst bevarade linberedningsverk från 1800-talet.
En intressant resa där vi fick insyn i hur livet kunde se ut på landet för mer än hundra år sedan.
Text och foto: Margareta Torstensson
