Årets utfärd för brevduvor och funktionärer gick till Skokloster slott och Lasse Åbergs museum. Vi hade tur med vädret och kunde njuta av landskapet genom bussfönstret. Vi kom fram lagom till lunch och vi 35, som anmält oss till resan, fick precis plats i det lilla kaféet. Rostbiff, potatisgratäng och en kopp kaffe serverades innan våra guider, Manne och Evelina, mötte upp. De var båda så kunniga och hade så mycket att berätta att vi hade svårt att slita oss från Skokloster slott.
Slottet byggdes av Carl Gustaf Wrangel och hans hustru Anna Margareta von Haugwitz vid mitten av 1600-talet. Wrangel var en av landets rikaste män och slottet inreddes med konst, litteratur och lyxföremål från hela Europa. Rustkammaren var av särskilt stor betydelse. I sitt testamente skrev Wrangel att den skulle vara på Skokloster i evig tid. När makarna Wrangel dött, vårdade släkten slottet som ett minne av dem och därför är Skokloster idag ett av världens bäst bevarade barockslott. Staten köpte slottet 1967 och park och byggnad vårdas nu av Statens fastighetsverk. Skokloster slott ingår i myndigheten LSH, Livrustkammaren, Skokloster slott och Stiftelsen Hallwylska museet.
Efter Skokloster gick färden vidare till Bålsta och Åbergs museum där vår guide Tessan tog emot för en rundvandring. Åbergs museum öppnade 2002 och den stora utställningshallen är indelad i olika sektioner. En berättar seriekonstens historia och om världens första seriefigur Yellow Kid.
En annan sektion visar Disney och seriekonsten. Montrarna är fyllda med föremål med Disneyanknytning, klockor, dockor och bleckplåtsleksaker. Mycket är från Musses storhetstid 1928-38. Lasse Åberg berättar i en text på museet att han var i medelåldern när han började samla Disneyfigurer och då framför allt Musse Pigg. Disneysamlingen är den fjärde största i världen och sju av museets leksaksfigurer återfinns på tio i topp-listan över de högst rankade.
Efter kaffet hade vi möjlighet att titta närmare på dyrgriparna i Disneysamlingen eller uppleva lite nostalgi bland minnena och rekvisitan från filmerna om Stig-Helmer Olsson. Sedan bar det av hemåt.
Ett stort tack till brevduvor och funktionärer för alla insatser för vår förening. Utan ert engagemang skulle vi stå oss slätt!
Text: Gunvor Vretblad Foto: Margareta Torstensson
