Gamla stans polkagriskokeri

Den 11 juni var det dags för en hantverksvandring i Gamla stan och vi var tolv jarlabankare som träffades vid pumpen på Järntorget för att under guiden Maria Lindberg Howards ledning göra en rundtur till tre hantverkare. Vi startade på Stora Nygatan i Gamla stans polkagriskokeri där det bl.a. tillverkas polkagrisar på traditionellt sätt. Polkagrisen är en gammal klassiker med ursprung i Gränna. 1859 fick änkan Amalia Eriksson tillstånd att öppna bageri och vid sidan av brödet började hon också göra s.k. polkagrisar. Sötsaker kallades ofta gris vid 1850-talet och det sägs att polkagrisen fått sitt namn efter den populära polkadansen, det röda i polkagrisen snurrar runt likt dansen.

David demonstrerar hur man på traditionellt sätt tillverkar polkastänger. Den varma massan hälls ut på bakbordet och färg tillsätts – i det här fallet använde David blå (med smak av blåbär) och grön färg. Massan arbetas, viks och dras ut, viks och dras ut  gång på gång för att få in luft i degen. Till slut delas den i bitar som rullas fram och tillbaka för formens skull och då och då sträcks bitarna utför att man på nytt ska kunna dela dem.

Paul C. Barters Violinateljé

På Prästgatan ligger Paul C. Barters Violinateljé och där har Paul funnits sedan 2004. Paul är stråkbyggarmästare men ägnar huvudsakligen sin tid åt större restaurationer av instrument och dess stråkar från 1600-talet och framåt. Hans specialintresse är just stråkar, att t.ex. få möjligheten att renovera gamla mästarstråkar. Visste ni f.ö. att en stråke är försedd med mellan 150-170 tagelstrån.

För oss berättade Paul om uppbyggnaden av en fiol och visade de olika beståndsdelarna. Vi fick veta att fiolens botten och sarg är tillverkad av lönn – därav den vackra ådringen – och locket består av gran.  Greppbrädan är gjord av ebenholts.

Larsson Korgmakare

I hörnet Södra Dryckesgränd och Skeppsbron hittar man Larsson Korgmakare grundat av bröderna Emil och Knut Wilhelm Larsson. Här har man sedan 1903 hantverksmässigt tillverkat och renoverat bl.a. möbler i rotting, sjögräs och snöre. Yrket kräver både skicklighet och styrka, att t.ex. forma en rak rottingstav i runda böjar kräver både värme, s.k. basning, och handkraft vilket Erica Larsson (ovan) demonstrerade för oss.

På 1930-talet fick John Larsson (Ericas farfar) kontakt med Josef Frank och sedan dess har Larsson Korgmakare tillverkat Josef Franks möbler för Svenskt Tenn. Johns son Stig Larsson tog över företaget 1973 och 2005 var det dags för sondottern Erica att bli bas över verksamheten, detta som korgmakare i fjärde generationen.

Text: Bodil Svensson och Gunvor Vretblad Foto: Bodil Svensson