I strålande sol gick vår funktionärsutfärd med buss den 16 juni från Eskadervägen via Galoppfältets infartsparkering till Uppsala och Bror Hjorts museum. Vi hade fått tid före ordinarie öppethållande, eftersom museet inte är så stort till ytan. Två guider var på plats för att ta hand om 34 jarlabankare. Vi fick en timmes givande visning med berättelser om konstnärens liv och hans skulpturer och måleri.
Bror Hjort räknas som en av modernisterna i svensk konst och museibyggnaden har varit hans ateljé och bostad. Han utbildade sig i Paris på 1920-talet och tog intryck av både äldre och samtida konst samtidigt som han inspirerades av folkkonsten. Kärleksmotiv och folktrons näck och huldra samt spelmansmotiv är vanliga i hans konst.
Han var både skulptör, målare och tecknare. Sitt stora genombrott fick han på galleriet Färg och Form 1935, mycket på grund av en konstskandal då flera av hans skulpturer censurerades eftersom de ansågs erotiskt utmanande. Det resulterade i en strid ström av besökare till galleriet och en debatt om konstnärlig frihet. Hans konst kan ses som en hyllning till kärleken, både den fysiska och den platonska, och till spelmansmusiken och livet.
Bror Hjort hjälpte många flyktingfamiljer från våra grannländer under kriget men hans engagemang slog aldrig igenom i hans konst. ”Jag kan bara måla sådant som jag älskar, och krig tycker jag inte om”, har han sagt. Bland kända beställningsuppdrag märks altarbilden Laestadiustriptyken i Jukkasjärvi kyrka och triptyken Kärleken, freden och arbetet för ABF-huset i Stockholm. Skisserna till dessa två verk kan ses i full skala målade i olja på duk på museet. Av Uppsala kommun fick han uppdraget att göra den 6 meter höga skulpturen Näckens polska till platsen framför tågstationen. Den är hans största skulptur.
Efter besöket på Bror Hjorts museum var det dags för lunch på den nyöppnade restaurangen Frans Bistro & Bar mitt i Uppsala. Mycket belåtna och mätta tog vi sedan en kort promenad till domkyrkan där bussen stod parkerad och de som ville kunde ta en titt in i kyrkan.
Färden gick sedan till Linnés Hammarby. Gården ligger inbäddad i ett kulturreservat där Länsstyrelsen har återskapat ett 1700-talslandskap med skog, åkrar, ängar, hagar, kålgård och en humlegård. Reservatet är öppet året runt medan museiområdet med byggnader är öppet under sommarhalvåret. Vi började utomhus med kaffe och bullar under träden. Vi delade upp oss i två grupper och medan den ena fick en visning av bostadshuset kunde den andra gruppen botanisera i trädgården.
Hammarby var familjen Linnés sommarbostad och är en av Sveriges stilriktigt bevarade 1700-talsgårdar. Huvudbyggnaden uppfördes på uppdrag av Linné själv. Vi guidades genom både under- och övervåningen och fick mycket information på kort tid. Vi såg många porträtt av Linné och hans släkt och vi fick veta att det även finns föremål, som dukar och kläder, bevarade från familjen. Linnés arbetsrum och sovrum var prydda med hundratals blomsterplanscher som han låtit klistra upp på väggarna i stället för tapeter. Det blev en innehållsrik dag med många intryck att smälta på hemvägen.
Text: Gunvor Vretblad Foto: Margareta Torstensson
