Det var verkligen historisk mark som jarlabankarna befann sig på vid sitt besök på Bååtska palatset på Blasieholmen den 19 februari. 14 personer var vi som fick inte bara en rundvandring i palatset utan också en grundlig historisk bakgrund när det gällde både läge och byggnad. Vår utmärkta ciceron under vandringen var Bengt Orhall.
Tidigare hette ön som palatset ligger på Käpplingen eller Käpplingeholmen. När Örlogsvarvet, där Sveriges krigsfartyg byggdes, förlades till ön bytte den namn till Skeppsholmen. Det var f.ö. här som regalskeppet Wasa byggdes 1628 på den plats där Strand Hotel nu ligger. 1640 flyttades varvet till nuvarande Skeppsholmen och ön döptes till Blasieholmen. 1650 skänkte drottning Kristina den aktuella tomten till Seved Bååt på villkor att han byggde något ståndsmässigt där. Bååt engagerade för sitt bygge arkitekten Nicodemus Tessin d.ä. På våren 1669 flyttade den bååtska familjen in i huset, men drabbades några månader senare av två katastrofer – Seved Bååt avled i augusti och palatset brann i november. Änkan sålde huset till sin bror, Gustaf Otto Stenbock, som reparerade och byggde klart palatset.
Under 1700-talet minskade byggandet av privatpalats i Stockholm och det Bååtska palatset delades upp mellan olika hyresgäster – här fanns t.ex. franska ambassaden fram till franska revolutionen 1789 och under 1800-talet blev det ett flerfamiljshus. 1874 köptes det av Frimurarorden och utgör sedan dess ordens stamhus.
På entreplanet ligger Bankettsalen med plats för 250 personer, en pampig sal med bl.a. ursprungliga takkronor. Från början var här en gårdsplan med stall, avträden och uthus. Intill bankettsalen ligger Pelarsalen, den ursprungliga matsalen dit allmänheten en gång i tiden hade tillträde. På entreplanet startar också Paradtrappan, som leder upp i palatset, med balustrader och toskanska helkolonner i röd ölandskalksten.
Andra våningsplanet inrymmer Carl XVI Gustafs sällskapsrum, en gång i tiden Bååts matsal. Här ligger även Tavelsalen där väggarna pryds av en rad porträtt av svenska regenter från Gustav Vasa till Fredrik I. Här finns en del av Ordensbibliotekets bokskatter samt glas och porslin med frimuraranknytning. På det här planet ligger även det magnifika Kungarummet med förgyllt barocktak, original från 1600-talet.
Johannessalen på andra våningen byggdes omkring 1870. En spännande sal med två rader kolonner, ett välvt tak i blått där en himmel tycks lysas upp av stjärnor. I själva verket är det fiberstavar som lyser. Johannessalen är ett logerum och möblerna – altaret, stolarna och kandelabrarna – är från inflyttningstiden och utförda i nyrokoko.
Här finns också palatsets festsal, Oscarssalen, iordningställd av Gustaf Otto Stenbock som i taket på salen ville visa sina och Sveriges krigiska bedrifter – samt Riddarsalen, som liksom Johannessalen hyser en form av illusionsarkitektur, det man ser är inte det man tror att man ser.
Tyvärr får man inte fotografera interiörerna under besök i Bååtska palatset, men den som vill ta del av ståten genom bilder kan logga in på: https://frimurarorden.se/bilder-pa-ordens-stamhus-i-stockholm/
Text: Bodil Svensson
