Pianot väntar, publiken väntar. Snart ska det bli tango och boogie woogie…
”På en liten smutsig bakgård i de saligas kvarter ska vi spela du och jag en kort minut kanske änglarna i fönstren några slantar kastar ner innan gårdskarln Sankte Per oss motar ut. Inga rena vita skjortor har vi fått som dygdens lön dina skära små pyjamas passar inte i miljön. På en liten smutsig bakgård i de saligas kvarter, ska vi spela du och jag en kort minut.”
Låten hängde kvar i minnet och sinnet under resten av dagen. Detta efter att ha lyssnat på en timmes underhållning av Bengt Peder Olrog (sång och piano) och Hans Arnbom (gitarr) som delade med sig av kända och mindre kända visor ur Ulf Peder Olrogs fatabur till oss, dryga 50-talet Jarlabankare. Detta skedde på månadsmötet den 5 maj. Bengt Peder och Hans har känt varandra sedan barnsben, men det dröjde innan det blev ett musikaliskt samarbete. De började tala om det när Hans fyllde 50. Så gick 10 år med samtal OM samarbetet, men inte förrän det år Hans fyllde 60 började olroggeriet. Och bra var väl det, så att de kunde börja turnera runt i landet och friska upp vårt minne kring Ulf Peder Olrogs fantasirika och folkliga texter med avstamp i dåtida företeelser, men där texternas ironiska udd även idag kan vara aktuella som t.ex. i ”Syföreningsboogie” – om den sociala kontrollen eller om reklamens makt i ”Mördande reklam”.
Mellan visorna gav Bengt Peder oss bakgrunden till pappas visor. Visan överst skrevs t.ex. under andra världskriget när Ulf Peder med familj bodde i Uppsala. Från Uppsalatiden och promenader längs Fyrisån härstammar ”Ubåt till salu” – ”Att segla uppå Fyrisån i undervattensbåt, säg vore inte det nånting för mig?” Andra visor som blev oss förunnade var ”Farbror Ågren”, ”Rumba i Balders hage”, ”Köttet vid Östermalmstorg”, ”Bullfest” och ”Se Sundbyberg och sedan dö”.
Text: Bodil Svensson Foto: Per Nisses och Bodil Svensson